fredag 14 januari 2011

En bit på väg

Sakta men säkert fylls det svarta yllet med färg och jag förundras över hur kul det är med yllebroderi.
Skitkul!
Rent av alldeles sanslöst roligt!


11 kommentarer:

Emmy sa...

Och alldeles sanslöst vacker blir det!

Lilla Anna sa...

Oj, oj oj vad vackert!

Det växer sa...

Snyggt!

med nål och tråd sa...

Ja, eller hur. Det finns inget bättre. Och vad fint du gör!

Maria sa...

Åh, härligheter! Jag älskar att brodera yllebroderi fritt direkt från huvudet och hjärtat via handen. Som om man målar med garn!

Knitarina sa...

Tack, tack!

annas alster sa...

Tack! Ja man får inte ge upp. Man kan nöja sig med halvbra också, men det ligger inte för mig. :)

Du göra också alltid välgjorda saker. Och nu yllebroderi, så otroligt vacker det är! Blir roligt att se mer av det här hos dig! Ska vi gå och sova nu? :)

Caroline sa...

Tack för kommentaren hos mig!
Vilka underbara broderier du gör, och vilken trevlig blogg, hit återkommer jag.
Lite kul är att jag önskat mig böcker om yllebroderi när jag fyller, jag vil så gärna prova på det.

ull och betong sa...

Sååååå vackert!!!

Matilda sa...

Men! Så vackert! Jag vill också kunna! Är det här första gången du broderar?

Knitarina sa...

Inte allra första gången, men första gången jag ger mig på något ordentligt och då och då är det lite läskigt! Tidigare har jag bara broderat smågrejer, nån liten blomma eller så på något stickat.
Kommer garanterat bli mer, det är skitkul! Å andra sidan kommer nog det här broderiet räcka ett bra tag...