Glad är jag också över att Ravelympics-deltagandet fått mig att äntligen sticka de där fyra tvåändsstickade tummarna som saknades.
Tvåändspar nr 1. Som vanligt garn från Krokmaskan på stickor 3 mm.
Tvåändspar nr 2. Med lite broderi på mudden, hjärtan på insidan.
Vantstickningsgrenen har dock inneburit smärre problem. Trodde jag toppat formen genom att dopa mig med boken Latvian Mittens, räkna och anpassa mönster, inventera garnskåpet och trimma stickorna.
När jag väl var igång blev vantarna alldeles för stora - repade upp.
Bytte mönster och började om men var inte nöjd med färgkombinationen - repade upp.
Funderade på att gå ut och hugga ved istället, men bytte garn OCH mönster, stickade fram till tummen när jag insåg att jag ändå inte är nöjd så just nu ligger eländet i stickkorgen och väntar på sitt öde. Lutar nog mot att jag repar upp igen.
Känns lite som att ha gett sig ut på 5-milen och efter 5 km komma på att man glömt att valla och hellre hade velat vara med på curling...
Då kändes det rätt skönt att få plocka fram de där ostickade tummarna och ändå få något ur händerna.
Skit också, nu ramlade svensken i skidspåret...
5 kommentarer:
Kämpa på! Det verkar värt det :) Superfina!
Snygga, nu blir jag verkligen sugen på att sätta igång och sticka ett par egna. Vi får nog ta en sticklunch :-)/Anna
Åh, vilket härligt inlägg! :)
Och vilka supersnygga vantar!!!!
Sticklunch låter väldigt trevligt! Vi kanske kan boka styrelserummet..?
Så fina, gillar de små broderierna. Och tumkilarna förstås...
Skicka en kommentar