Det går liksom inte att sluta.
Helt omöjligt är det.
Det finns mycket annat som också är roligt, men just spetsar och tvåändsstickning kommer jag alltid tillbaka till.
Vill bara ha mer.
Och mer.
Och sedan ännu mer.
Mönster: Eget med 90 m i mudden och 80 m till handen.
Garn: Wålstedts fantastiskt, mirakulöst underbara z-tvinnade med en sådan sällsam glans och lyster. Om någon missat det så gillar jag det skarpt!
Stickor: 2.5 mm
Fyndade på en av stans second hand-affärer idag. Förutom ett rejält gäng dockor linbroderigarn i olika färger slog jag till på 600 g intensivt rött, tunt bomullsvävgarn för en hundring.
Bor i ett gammalt, gammalt hus och drömmer om att kunna julpynta med gardiner med röda, svulstiga delsbo- eller järvsösömmar. Nu när jag har garnet är jag ju nästan där...
Dessutom hittade jag två sådana där trägrejer i olika storlekar med spår i som man kan göra kavelfrans med. Fem spänn för båda - bara att slå till. Ni kan räkna med att få se pimpade tvåändsvantar framöver!.
6 kommentarer:
Kjempefine votter. Det er så utrolig flott teknikk du bruker. Fint julerødt garn du fikk tak i:)
Jätte fina vantar, vad du kan =) Imponerad av att du gjort mönstret själv =)
Det där med tvåändsstickning är inte min grej, men jag ska försöka lära mig i höst.
Trevlig stickhöst :)
Härliga vantar! Vad duktig du är :)
Kramiz Annika
Åh så fina vantar, tvåändsstickning önskar jag att jag kunde, men det är nåt jag inte behärskar. Kanske att det nån gång finns nån som vill lära mig.
Så fina! Jag har försökt, men aldrig fått kläm på det där med 2ändsstickat....
Hoppas ni som inte testat förut får chansen. Tvåändsstickning är fina grejer det!
Skicka en kommentar